I dag har jag ridit Birger! Ridit på riktigt alltså, inte hängt över, suttit på, eller åkt ett par steg medan Matte hållit hästen i grimman.........pinsamt men sant:) Shit va feg jag blivit på hästryggen.......speciellt när man inte vet om hästarna är ridna, och vilat länge........ Hittade en fin promenadhäst på nätet häromdagen, 13 år, lugn och snäll samt trafiksäker......en sån hade jag inte haft några problem med! Men, när jag har en ung och fräsch egen liten häst och inte vet egentligen hur intresserad jag är längre, speciellt av ridning på hobbynivå, då skulle jag aldrig kunna tänka mig att dra på mig något nytt:)

Så det var bara att skärpa sig, intala sig själv och ge sig själv en spark i arslet, att nu var det dags att på allvar rida in pållen i hagen.......

Jag sadlade alltså på den lille knubbisen och satte mig upp, i förd kusk- hjälmen.....och vips förflyttades jag i tanken, tillbaka till elvaårsåldern och Morning Star(också kallad Köttbullen), min favorit på Skuleskogens ryttargård! En underbart söt korsningsponny(nordis/new forrest), som jag drömde om att få äga själv........ Han var en lat och överviktig liten tjurskalle som lyckades få av mig från ryggen ett antal gånger då han bockade och sparkade bakut, och ändå så tyckte jag att han var bäst i världen! När man var yngre så gjorde det inte så mycket att man ramlade av, det var glömt i samma veva som luften i lungorna kom tillbaka eller skadorna börjat läka:) Nu känner jag mig väldigt ömtålig och är rädd för att åka i backen........jag har blivit en jäkla kyckling, helt enkelt!

Birger tyckte att det var skumt och tungt att bära omkring på tjocka jag, och i bland "krullade" han i hop sig så att det kändes som om han laddade för att göra sig av med mig.........jag kände mig som en nybörjare i sadeln.....typ. Allt gick ändå bra och jag red väl ca 1 1/2 kilometer, mest i skritt och bara ett fåtal travsteg. Det var skitkul (så här i efterhand) och nu ska jag se till att rida in den lille ponnyliknande travaren på riktigt! Ett par gånger i sadeln så är man väl tillbaka.....hoppas jag:) Morning star is alive!:0)