Snön har vräkt ner och nu kan det räcka med snö, eller?

Julia var jätte- taggad inför dagens ridtur med Tilda då hon skulle få sällskap av 2 vänner med varsin ponny......:)

Först kom Simon på sin shettis Molly, och tätt därefter kom Hanna på sitt stora gotlandsruss Klöver!

Allt var frid och fröjd när de gulliga ekipagen gav sig i väg på tränings- slingan, och vi stog och såg på dem med ett leende på läpparna   .......tills......

Johannesbergs Tilda fick hjärnsläpp och utförde höga skolor ovan mark, och Julia flöög av med huvudet först, rakt i en snödriva  . Ponny- skrället galopperar sick-sack förbi de andra små- hästarna, med följd att Hanna åker av Klöver med en jäkla fart, och som tur är sansar han sig direkt och står stilla så att den numera snö-täckta ryttarinnan kan ta tag i honom så fort hon kommer upp på fötter:) Men Tilda då? Jo, hon vänder och skenar med svansen i vädret och ingen har en suck att få fast henne. Julia är jätteorolig att hon ska kliva på tyglarna och göra sig illa och skriker förtvivlat åt mig; - Mamma, du MÅSTE få fast Tilda NU!

Sagt och gjort, jag galopperar efter ponnyn i två decimeter nysnö, och får till slut (dyblöt av svett) fast henne hemma, utanför hennes hage där hon står och städar upp höet man tappat när man slängt åt dem måltiderna.....puh! Konditionen är urusel kan jag säga utan att överdriva!

Går hela vägen tillbaka med Tilda till resten av truppen så att barnen kan fortsätta sin ridtur, nu med ledare på Tilda, som lyckas flyga i luften två gånger till, trots vuxen människa som håller i, och Julia trillar av en gång till........MEN (som Tony Irwing säger), en gång satt hon ju tack och lov kvar!

Jaja, turen avslutades bra och Jullan blev inte så himla rädd, för hon tycker fortfarande att Tilda är världens bästa ponny