....för ryttarinnan som vi så tragiskt hittade avliden på vår träningsslinga. Det var hemskt och chockerande och våra tankar går självklart till hennes anhöriga.

Vi såg hästen stå med utrustning på sig mellan de andra hästarnas hagar och skyndade oss ut för att ta rätt på hästen och se efter var hans ägare och ryttare var, men aldrig kunde man tro att situationen var sådan som den visade sig vara.

Matte försökte med hjärt- och lungräddning att rädda henne men det fanns inget hopp, fastän man vägrar att inse det. Har inte skrivit något tidigare med respekt för hennes familj men då det nu stått i media samt pratas om i folkmun så känner jag att jag här kan skriva några rader om detta ofattbara och tragiska. Hästen var helt lugn när vi tog rätt på honom och inga spår av vad som kan ha hänt syns där vi hittade henne. Funderingar och rykten verkar tragiskt nog alltid börja gå när sånt här händer men ingen vet i nuläget vad som hänt, och det saknar egentligen betydelse också. Jag tror inte att någon som inte upplevt det själv förstår hur traumatiskt det känns när man hittar en människa på det här viset, för det är det sista man väntar sig. Jag är så ledsen för hennes barn och livskamrats skull.