gick det innan jag tappade allt hopp gällande Jiggen....De senaste "träningspassen" har varit under all kritik, sned som bara den, åt alla håll och kanter. Varför gick det så bra ibland, ca 3 av 10 ggr? Det förblir nog ett mysterium eftersom ingen hittat något fel på honom, förutom Monica då...

Det konstigaste med "boghistorien" är att hästen är hur fin som helst att stretcha båda fram, åt alla håll och kanter. Ja, skit samma, det går inte att ha en häst som inte ens funkar i träning. Jag tycker om honom så otroligt mycket så jag vet inte vad jag ska göra av honom, han är så oerhört trevlig men jag vill inte ha en "hag-häst" som bara går och blir fet för det är det värsta jag vet! Han försöker alltid att göra sitt bästa, stackarn, och jag märker att han sliter när vi kommer upp i fart för då tvingas han räta upp sig något. Jag har aldrig stött på eller kört märkligare häst, oftast brukar ju så här allvarliga "rörelse-problem" finnas där hela tiden och/eller bero på uttalad smärta någonstans!? Nu får det vara bra med travträning för den här hästens del, helt enkelt!

Har varit ut med Kung Rune ett par gånger också sedan jag sist skrev något och han måste ha haft en jäkligt taskig dag när jag sist bloggade om honom, för han har varit som vanligt igen, pigg och springvillig men kontrollerbar! Skönt! Han känns dock lite knackig innan han blivit varm, tycker att han "tassar" lite med vänster bak, där han blev behandlad sist. Bad att få läsa igenom alla journaler sen han kom till mig och Olof hade skrivit ett frågetecken angående böjprovet högt vänster bak redan när jag nyss fått honom...Jag minns aldrig att han nämnde något om det till mig men det stod på pappret... Man blir ju alldeles nojig. Jag fortsätter att träna på så får vi se vad som händer, Rune är ju träningsglad till tusen och det är ju jättekul! En annan märklig sak förresten, jag tror att Rune är kär i mig, bokstavligt talat! Häromdagen när vi stod och gosade så krökte han på nacken som värste hingsten och började blåsa och gnägga lågmält... Han gav sig inte heller utan blev oroväckande närgången, tills jag sa åt honom på skarpen, då vaknade han ur "transen". Det har jag aldrig heller varit med om att någon gammal valack gjort...Tack och lov har det inte hänt varken förr eller sen!

Jag minns den där tiden då du och jag var bästa vänner...Vi hade så kul och särskilt minns jag den gången då vi festade i din bil, du hade näsan tryckt mot bilrutan och jag hade mitt arsle likaså, och folk trodde vi var tvillingar!